Foucaultvariationer: Vad Uppsalas mörker lärde filosofen

About this episode

Michel Foucaults tid i Uppsala har varit grogrund för myter. Johan Redin reder ut hur staden påverkade Foucaults skrivande, och hur han påverkade staden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När jag studerade filosofi i Uppsala i början av 1990-talet sades det på institutionen att Michel Foucault en gång i tiden ”minsann jagades ut ur stan”. Det var med ett slags stolthet. Man sträckte lite på ryggen. I väggarna ekade fortfarande den store logikern, professor Stig Kangers, yttrande om den så kallade kontinentala filosofin: ”det finns filosofi och det finns skitsnack”. Det är drygt trettio år sedan, ännu rådde ett slags kallt krig mellan de två självutnämnda filosofiska supermakterna: Oxford och Cambridge kontra Paris. Jag minns att jag på ett postseminarium, när stämningen var mer uppslupen och de matematiska formlerna på svartatavlan halvhjärtat suddats ut till ett slags anglosaxiska hieroglyfer, tog mod till mig och frågade om det ändå inte fanns en gemensam grund i den analytiska filosofins intresse för språk, sanning och mening och den franska