Natursyner: Äcklet inför djur och växter

About this episode

Allt fler svenskar lider av biofobi, rädsla för naturen. Boel Gerell funderar över konsekvenserna när vi blir främmande för det vi har omkring oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det fanns en tid när jag värjde mig för namnen på växterna och djuren. Kanske för att de tvingats på mig, som en läxa att lära. Rovfåglarna förstås, gladan med sin kluvna stjärt och tornfalken som blixtsnabbt ryttlar över fältet. Ek och al och alm och små blommor i gräset, som öppnar sig som hemligheter när man kommer nära. Mormors glasögon, en liten blå blomma med ett ansikte. Kamomill som liknar prästkrage, men luktar annorlunda. Mandelblom som är mer gräddvit och liksom stadigare i skaftet än ängsbräsma och körvelns frön som smakar lakrits när man tuggar på dem. Allt det här var viktigt när jag växte upp och som jag trodde, en självklarhet att kunna. Och jag minns fortfarande dagen när en stor fågel landade på lågstadiets tak och väckte vårt intresse. – En trut, konstaterade jag och närmsta killen vände sig om och glodde på mig. – Vasadu? – Trut, sa jag lite